Räkna på energibesparing

Uppskatta hur tilläggsisolering eller fönsterbyte minskar transmissionsförlusten, alltså värme som leds genom byggnadsdelen, och vad det kan spara i kronor. Använd dina U-värden och ett klimatunderlag med angiven balanstemperatur. Du kan även räkna på investering och återbetalning.

Dina uppgifter

1. Byggnadsdelen som förbättras
Välj tilläggsisolering, fönsterbyte eller egna U-värden före och efter.
Läs mer: Vilken åtgärd vill du räkna på?

Vid tilläggsisolering beräknas ett förenklat nytt U-värde från befintligt U-värde, tillagd tjocklek och värmeledningsförmåga. Har du en fullständig konstruktionsberäkning väljer du egna U-värden.

Enhet: m². Ange den yta som förändras genom åtgärden.
Läs mer: Yta som åtgärdas

För fönster används hela fönstrets area inklusive karm. För en vägg ska fönster och dörrar räknas bort om bara väggisoleringen förbättras. Räkna olika byggnadsdelar separat om de har olika U-värden.

Enhet: W/(m²·K). Ange hela byggnadsdelens U-värde före åtgärden.
Läs mer: U-värde före åtgärden

U-värdet anger värmeförlust per kvadratmeter och grad temperaturskillnad. Lägre värde betyder bättre isolering. För fönster ska du använda hela fönstrets Uw, inte enbart glasets Ug.

Enhet: mm. Ange tjockleken på det extra isoleringsskiktet.
Läs mer: Tjocklek på extra isolering

Ange bara den isolering som tillkommer, inte den befintliga tjockleken. Modellen antar ett sammanhängande homogent lager. Skriv 0 för att jämföra med oförändrad isolering.

Enhet: W/(m·K). Ange den nya isoleringens värmeledningsförmåga, λ, från produktunderlaget.
Läs mer: Isoleringens värmeledningsförmåga, λ

λ anges i W/(m·K). Ett exempelvärde på 0,04 betyder inte 0,4. Skiktets värmemotstånd räknas som tjockleken i meter delad med λ. Köldbryggor och fuktförändringar ingår inte.

Enhet: W/(m²·K). Ange hela byggnadsdelens U-värde efter åtgärden.
Läs mer: U-värde efter åtgärden

Använd ett projekterat U-värde som inkluderar relevanta skikt och konstruktionens förluster. Ett högre värde än före åtgärden ger ökad energianvändning och redovisas som negativ besparing.

2. Klimat och uppvärmning
Välj den enhet som används i ditt klimatunderlag.
Läs mer: Enhet i klimatunderlaget

En graddag motsvarar 24 gradtimmar. Underlaget ska avse uppvärmningssäsongen och samma temperaturförutsättningar som åtgärdens energiberäkning.

Ange årets graddagar eller gradtimmar enligt ditt klimatunderlag.
Läs mer: Värde enligt klimatunderlaget

Underlaget ska passa orten och ange balanstemperatur, uppvärmningsperiod och om det gäller ett normalår eller ett visst år. Olika balanstemperaturer ger olika klimatvärden. Ett normaliseringsindex i procent kan inte användas här.

Enhet: °C. Ange den balanstemperatur som dina graddagar eller gradtimmar bygger på.
Läs mer: Klimatunderlagets balanstemperatur

Balanstemperaturen är den utetemperatur under vilken huset bedöms behöva tillförd värme. Den är ofta lägre än inomhustemperaturen eftersom människor, apparater och sol bidrar med värme. Använd temperaturen som anges i klimatunderlaget. Saknas den behöver du kontrollera underlaget. Temperaturen dokumenteras i resultatet; den räknar inte om det klimatvärde du angett.

Välj värmekällan som minskad värmeförlust ska avlasta.
Läs mer: Värmekälla

En sparad kWh värme är inte alltid en sparad kWh köpt energi. Med en årsvärmefaktor på 3 sparar 3000 kWh mindre värmebehov ungefär 1000 kWh el. Värmesystemets reglering och temperaturer kan påverka utfallet.

Ange en bedömd årsvärmefaktor för rumsuppvärmningen.
Läs mer: Årsvärmefaktor för rumsuppvärmning

Använd levererad rumsvärme delad med systemets köpta el, inklusive relevant tillskott. Ett momentant COP-värde ska inte användas som årsgenomsnitt.

Enhet: %. Ange pannans årsverkningsgrad i procent.
Läs mer: Pannans årsverkningsgrad

80 % innebär att 800 kWh mindre värmebehov motsvarar ungefär 1000 kWh mindre bränsleenergi. Pannans verkliga delbelastning kan förändra besparingen.

Enhet: kr/kWh. Ange ditt pris inklusive moms per köpt kWh.
Läs mer: Pris per köpt kWh

För el ska rörlig elhandel, elöverföring och energiskatt ingå. Fasta avgifter anges separat. 200 öre/kWh skrivs som 2 kr/kWh. Använd ett pris som passar när energin förbrukas. Ett negativt avtalspris kan anges med minustecken.

Enhet: kWh/år. Ange husets årliga behov av rumsvärme om du känner till det.
Läs mer: Husets årliga behov av rumsvärme

Uppgiften används som rimlighetskontroll och får inte vara mindre än den beräknade värmebesparingen. Ange levererad rumsvärme utan varmvatten, inte köpt el till en värmepump.

Enhet: kr/år. Ange eventuella extra årliga drift- och underhållskostnader för åtgärden.
Läs mer: Extra årligt underhåll efter åtgärden

Beloppet dras från värdet av den sparade energin. Skriv 0 om du bedömer att inga sådana merkostnader tillkommer.

Investering och återbetalning
Välj Ja för att även beräkna återbetalning, netto och nuvärde.
Läs mer: Vill du även räkna på investeringen?

Du kan först räkna på energi och årlig besparing. Investeringsdelen jämför kostnaden för åtgärden med besparingen under den kalkyltid du väljer.

Enhet: kr. Ange hela kostnaden efter de avdrag du faktiskt kan använda.
Läs mer: Kostnad för åtgärden efter avdrag

Ta med material, installation, anslutningar och nödvändiga följdarbeten. Använd slutbeloppet från din offert inklusive moms. Kalkylatorn beräknar inga skatteavdrag automatiskt.

Kalkyltid och framtida kostnader
Enhet: år. Välj hur många år kalkylen ska omfatta, högst 50.
Läs mer: Kalkyltid

Kalkyltiden är din bedömning, inte en garanterad livslängd. Välj en rimlig period för åtgärden och ta med större utbyteskostnader. Alla framtida belopp räknas i dagens penningvärde.

Enhet: %. Ange din reala kalkylränta. Startvärdet 0 % innebär ingen diskontering.
Läs mer: Real kalkylränta

Nuvärdet räknar om framtida besparingar till ett värde i dag. Använd en real ränta, alltså efter inflation, eftersom kalkylen håller priserna oförändrade i dagens penningvärde. Lånekostnader ska inte samtidigt läggas till som driftkostnad för samma finansiering.

Enhet: år. Ange året för en större framtida engångskostnad, eller 0 om ingen ska tas med.
Läs mer: År för framtida engångskostnad

Året ska ligga inom kalkyltiden. Det kan gälla byte av utrustning eller större underhåll. Kostnaden antas uppstå vid årets slut. Den dras från nettot och nuvärdet, men inte från första årets besparing eller den enkla återbetalningstiden.

Enhet: kr. Ange den framtida engångskostnaden i dagens penningvärde. Skriv 0 om ingen tas med.
Läs mer: Framtida engångskostnad

Ett belopp större än noll kräver ett angivet år. Ta bara med merkostnaden jämfört med det alternativ som du jämför åtgärden med.

Ditt facit

Här visas
ditt resultat.

Fyll i dina uppgifter så visas resultatet här.

Resultatet gäller enbart transmissionsförlust. Förändrat solvärmeinsläpp genom fönster, tätning, ventilation och köldbryggor kan också ändra energibehovet men ingår inte här. Kalkylen bedömer inte fukt, konstruktion eller kravuppfyllelse.

Så räknar vi

Beräkningen använder dina energiuppgifter, priser och valda antaganden. Mellanresultat räknas med full precision och avrundas först när de visas. Exempelvärden är räkneexempel som du behöver anpassa.

Extra värmemotstånd = tillagd tjocklek i meter / isoleringens λ U-värde efter extra isolering = 1 / (1 / befintligt U-värde + extra värmemotstånd) Gradtimmar = graddagar × 24 Transmissionsförlust = yta × U-värde × gradtimmar / 1000 Sparad värme = transmissionsförlust före − transmissionsförlust efter Systemfaktor = 1 för direktel och fjärrvärme, årsverkningsgrad / 100 för panna eller årsvärmefaktor för värmepump Sparad köpt energi = sparad värme / systemfaktor Årlig besparing från minskad transmissionsförlust = sparad köpt energi × energipris − extra årligt underhåll Enkel återbetalningstid = investering / första årets besparing
Ett genomräknat exempel

100 m² med U-värde 0,4 får 100 mm extra isolering med λ = 0,04 W/(m·K). Det nya U-värdet blir 0,2. Anta ett klimatunderlag med 3750 graddagar vid 17 °C balanstemperatur: det motsvarar 90 000 gradtimmar. Transmissionsförlusten minskar från 3600 till 1800 kWh per år. En värmepump med årsvärmefaktor 3 gör att detta motsvarar 600 kWh mindre köpt el. Vid 2 kr/kWh och inget extra underhåll blir den beräknade besparingen från transmissionsförlusten 1200 kr per år. En investering på 24 000 kr ger 20 års enkel återbetalningstid. Klimatvärdet och övriga uppgifter är räkneexempel för en tänkt situation, inte uppmätta ortsvärden.

Vanliga frågor

Vilken balanstemperatur ska jag ange?

Använd temperaturen som hör till ditt klimatunderlag. Det är inte automatiskt husets inomhustemperatur. Saknas uppgiften behöver du kontrollera den med den som tagit fram underlaget. Om du väljer en annan balanstemperatur behöver du även motsvarande graddagar eller gradtimmar.

Är detta samma kalkyl som Isolering?

Nej. Isolering räknar materialyta, volym och paket. Den här kalkylen uppskattar energibesparingen från minskad transmissionsförlust. Du kan använda båda för att få underlag för samma projekt.

Kan jag lägga ihop flera åtgärder?

Räkna varje byggnadsdel med dess egen yta och egna U-värden. Summera inte överlappande åtgärder eller använd en ny värmepumps besparing som om det gamla värmebehovet fortfarande gällde. En samlad energiberäkning kan behövas för ett större projekt.

Varför blir elbesparingen mindre än värmebesparingen?

En värmepump ger flera kWh värme per kWh el. Därför delas den sparade värmen med systemets årsvärmefaktor. För direktel används faktor 1, och för en bränslepanna används din årsverkningsgrad.

Visar kalkylen att det är lämpligt att isolera?

Nej. Fuktförhållanden, lufttäthet, ventilation, kulturvärden och konstruktion behöver bedömas för den planerade åtgärden. Kalkylen visar en avgränsad energijämförelse.

Läs mer om beräkningen

Välj U-värden för hela byggnadsdelen

För ett fönster ska både glas, båge och karm ingå i U-värdet. För en isolerad vägg eller vind behövs hela konstruktionens värde. Det förenklade isoleringsläget lägger till ett jämnt skikts värmemotstånd. Om reglar, anslutningar eller andra köldbryggor påverkar resultatet bör du använda projekterade U-värden före och efter.

Klimatunderlaget och balanstemperaturen

Graddagar och gradtimmar summerar temperaturskillnader under uppvärmningssäsongen. Balanstemperaturen är den utetemperatur under vilken huset behöver tillförd värme. Den kan vara lägre än inomhustemperaturen eftersom apparater, människor och sol bidrar med värme. Hämta graddagar och balanstemperatur från samma underlag och kontrollera om det avser ett normalår eller ett visst år. Kalkylatorn visar den angivna temperaturen men räknar inte om klimatvärdet om du ändrar den. Graddagar multipliceras med 24 för att få gradtimmar. Ett normalårsindex i procent kan inte användas.

Transmissionsförlust är en del av energijämförelsen

Fönstrets U-värde beskriver värme som leds ut genom fönstret. Ett fönsterbyte kan även påverka hur mycket solvärme som kommer in, lufttätheten och behovet av ventilation. Dessa ändringar ingår inte i besparingen här. Klimatunderlagets balanstemperatur hålls oförändrad före och efter åtgärden. En större renovering kan ändra husets balanstemperatur och behöver därför en mer fullständig energiberäkning.

Komfort och underhåll kan också ha ett värde

Mindre kallras, bättre komfort, bullerdämpning och nödvändigt underhåll ingår inte som pengar i kalkylen. Om fönster ändå behöver bytas kan du jämföra merkostnaden för ett energieffektivare alternativ. Ange då kostnad och U-värden för just de två alternativen.

Enkel återbetalning och nuvärde

Enkel återbetalningstid är investeringen delad med första årets besparing. Den tar inte hänsyn till ränta eller senare utbyten. Nettot under kalkyltiden summerar besparingar och drar av investering och angivna framtida kostnader. Nuvärdet gör samma jämförelse men räknar även med din reala kalkylränta. Ett positivt nuvärde innebär ett överskott i just detta scenario. Priserna hålls oförändrade i dagens penningvärde.

Beräkningsunderlag: ByggFacits beskrivna energi- och kostnadsmodell med kontrollfall. Använd egna mätvärden, avtalspriser och projekterade uppgifter. Antaganden och beräkningsgränser förklaras på denna sida.

Beräkningsmodellerna har kontrollerats internt. Ingen oberoende branschgranskning har genomförts. Läs om våra beräkningsprinciper.

Rapportera ett fel